Det finns en tydlig tendens i dagens samhällskontext som handlar om vidsynhet och öppenhet.
Till sin karaktär är begreppen kloka och betydelsefulla. Att vara vidsynt är en slags motsats till trångsynt och slutenhet till öppenhet.
”Vid en nordisk konferens en gång enades vi om att baptismen är kontextuell, beroende av sitt sammanhang. Vi har inte dogmer och statuter, vi är inte en rörelse som bygger på tradition. Det enda vägledande är Kristus som främst uppenbaras i bibelordet.”
Så uttryckte missionsföreståndare Wiborn sin hållning till baptismens utveckling i Sverige. Detta gjordes i ett slags testamente i sista numret av samfundets tidning Baptistnytt.
Missionsföreståndarens skrivning är enblandning av begrepp och åsikter av heltolika art som när de sammanförs i texten med dess budskap blir rätt egendomligt.
Den klassiska baptismen arbetade för religionsfrihet. Nu har vi uppnått detta mål åtminstone i Sverige, framhölls det i artikeln! Javisst. Kristna i Sverige behandlas på helt annat sätt än dem som bor i Nigeria. Eller Egypten. Eller i Syrien. I Saudi bor inga kristna alls som levande människor.
Utvecklingen av tros föreställningar som antingen vill förbjuda, förringa eller döda kristna har inte minskat sitt inflytande internationellt och inte heller i Sverige!
Baptistpionjären Otto Länsberg hotades till livet. Hans evangelistkollegor mötte yxhugg utdelade i avsikt att skrämma och att döda baptisterna. De låstes in, anmäldes, slogs ned med påkar. Båtar sänktes i avsikt att dränka baptisterna. De sågs som djävulens lakejer.
Intressant är att notera att Länsberg inte slogs för någon slags principiell förändring av religionsfriheten i syfte att få fram en förändring av samtidens kontext.
Intressant att notera att de klassiska baptisterna i Närke eller västsverige var fullständigt upptagna av att sprida budskapet om frälsning, nåd, tro dop i vatten och dop i anden. De var likaså enormt koncentrerade på att finna lokaler för gudstjänstgemenskap, vittnesbörd predikan och sång. Lokaler som kunde vara inomhus i fastigheter eller utomhus i skog, på bryggor eller båtdäck. De gick mil efter mil bara för att dela ut traktater.
Det som drev dem var uppenbart och tydligt en mycket starkt drivkraft att se allt fler omvända och att ”rädda själar” för Kristus.
Dagens baptister utgår sin tro och teologi från bibelordet. Tyvärr verkar ledande ledare och många av oss enskilda sakna en hel del av den känslighet för ”elden” som Länsberg eller J.A.Rehnberg hade i sin iver.
Detta går igen i många kristna sammanhang. Värt att notera är hur baptistsamfundet i en slags kontextuell samordning med politiken och dagens mediala agenda fjärmat sig från den Bibel som man säger sig grunda tron på. Inställningen till kristna högtider och välsignelser av äktenskap för enkönade par är en sådan fråga. En biblisk inställning kring denna fråga skapar antingen artig tysnad eller hån på samma sätt och samma nivå som när Länsberg predikade bibelns syn på dop av troende och mötte samtidens värderingar: ”kontextuella teologi”. Dagens bibelfokuserade ståndpunkt i denna fråga anses reaktionär och bakåtsträvande och fjärmat från dagens samhälle. Då som nu samverkade staten och kyrkan i stadsledd och politisk styrd kyrka. Fortfarande leds Svenska kyrkan av partipolitiker där kontexten är riksdagspartiernas synpunkter i t.ex. HBT-frågan eller prästens begränsningar av rätten att få sjunga ”Den blomstertid nu kommer” vid skolavslutningen i kyrkan. Allt för att inte” förtrycka” andra trosinriktningar som har sin frihet att i alla sammanhang förtrycka kvinnor och flickor som inte får visa sitt ansikte, sitt leende, sorgsenhet eller glädje.
Ändrad uppfattning kring muslimsk tro och lära
Särskilt intressant är också den bland många kristna tydliga förändringen av synen på muslimsk tro och evangelisation. På några håll i Sverige ser man en samlokalisering mellan kyrka och moske som en radikal och positiv utveckling.
Denna förändrade inställning märks också i Baptistsamfundets hållning. Det är ytterst intressant att den svenska baptismens ledare bad i en moske i Syrien tillsammans med landets muslimske ledare. Hon och SKR lär sig i broderlig anda fotograferas tillsammans med massmördaren Assad och landets muslimske ledare. Varje dag mördas i genomsnitt 100 personer av den regimen. Wiborns bönevän i mosken har i en intressant predikan hängivit sig i sin syn på hur judar och Kristna bör behandlas. Det intressant är att baptistledarne tycke att bönegemenskapen med den hatiske predikanten uppfattades som skön.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=B8lHZxZOgA0
Lika anmärkningsvärt som att sitta samman med Göring eller Himmler i gemensam bön eller filosofisk gemenskap.
Hur kan detta komma sig. Vad hade Otto Länsberg sagt? Styr den nordiska kontextuella överenskommelsen bort bibeltroheten eller fundamenten i kristen tro. Ser vi inte vad som sker förblindande av fart och med modernismens smutsiga glasögon bländande vårt inre styrsystem?
Eller är det helt enkelt så att den politiska korrektheten är överordnat det som de klassiska baptisterna trodde på och gav sina liv för?
Nygammal antisemitism och inställning till omvända
I Jerusalem är den högste muslimske ledarens åsikt detta: ”Muslimer befalls att döda judar. Det förklarade Jerusalems mufti Muhammed Hussein, den palestinska myndighetens främsta religiösa auktoritet, när Fatahs 47-årsdag firades i Ramallah.” ”Förlossningens dag kommer inte att komma förrän ni bekämpar judarna. Judarna ska gömma sig bakom stenar och träd. Då ska stenarna och träden ropa: Å muslim, Allahs tjänare, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom!”
Innan muftin höll sitt anförande anförde en mötesledare en annan muslimsk lära – att judarna härstammar från apor och grisar:
–Vårt krig mot avkomlingarna till apor och grisar är ett krig av religion och tro.
Enligt muftin kan israeliternas omfattande trädplantering förklaras av att de kommer att behöva gömställen när muslimerna kommer för att döda dem. Bocktörnen är, enligt den muslimska traditionen, det enda träd som enligt den muslimska traditionen inte kommer att avslöja de judar som gömmer sig bakom dem.
–Det är därför inte så märkligt att vi ser bocktörnen omge israeliska bosättningar och kolonier, sade muftin vid Fatah-högtiden, som ägde rum 9 januari.”
Denna förkunnelse kan åses och lyssnas till på Youtube.
Värt att notera i detta sammanhang tycker jag är hur Jesus betecknar dem som är mot honom. Värt att begrunda är vilka krafter som bibeln säger ligger bakom de som pekar ut en annan fader en annan Gud än den som var Jesu fader, men också judarnas Gud. Det är inte den Guden som Stormuftin i Syrien tror på inte den högste muslimen i Israel. Inte den som president Abbas tror på inte heller den som Hiz Bolla eller Muslimska Brödraskapet tror på.
Jag har tidigare skrivit om min känsla av likheter mellan behandlingen av den muslimska religionen med Deutsche Kirches på 1940 talet. Propagandaminister Goebbles hade exakt samma inställning i judefrågan som Israels muslimske ledare har idag. Judehatet lever idag.
Vad skulle Länsberg tänkt? Logiskt med hans handlande skulle han inte slagit sig till ro med att religionsfriheten har uppnåtts. Hans skulle arbetat idogt för att vinna alla muslimer han hann träffa, för Kristus. Hans skulle predikat om vägen via Jesus som den enda vägen. Vikten av omvändelse. Förlåtelsens väg och dopets nödvändighet. Han skulle sagt att Mohammed är en villolärare och vägen till Gud går via Kristus!
Likheter finns i dagens samhälle. Nyligen rapporterades att två kristna omvända muslimer boende i Haugesund i Norge knivhöggs av maskerade män under muslismska kamprop för nedkämpande av muslimska avfällingar. Hatet mot kristna lever i Norden.
Jag och framtiden. Är det klassiska av utgånget datum?
Jag har en känsla av att vi kapitulerat.
Det känns kanske bättre att lita på Hamas, FN eller migrationsverket eller kanske EUs frihetstankar. Kontextuell anpassning skulle vi kunna säga och glädjas åt vår nya organisation eller det uppnådda välbehaget om vårt arbete av som RFSL ser som en väg framåt. Kanske kunde vi gå med i PRIDE? Traktater känns ju inte rätt….
Otto Länsberg går där längs vägen. Ensam med sliten bibel, utnötta skor och sliten överrock. Utstött, omodern, avvikande, hånad, fobier, fanatisk villolärare, bråkstake. Redan 1923 var det omdömet. Han följde en annan hånad lärare som inte såg judarna som grisar som skulle slaktas. Som inte såg otroende eller schartauaner än med kärlekens och ömhetens blick. Många kom till tro genom hans mission!
Hur hade vi mött honom? Jag? Du?
Skall vi lägga av eller finns det en klassisk baptism som inte vilar i kontextuell vagga.
VAD TYCKER DU?
Lars Göran Berg





