Equmeniakyrkans maktspråk. Om ord och språk. Makt och underordning. Sändare och mottagare. Del 2 av flera

Bakgrund

I blogginlägget före detta (Nr 1) berördes händelser inom ramen för Equmeniakyrkans verksamhet där två församlingars verklighet har mött Equmeniakyrkans andliga ledare (regional kyrkoledare) Nyligen har högste kyrkoledaren Lasse Svensson uttryckt sin egen åsikt att om mjuka tag inte fungerar måste hårdare åtgärder vidtas mot församlingar som inte följer.

Församlingen är Kristi kropp. Den är inte en vanlig förening med stadgar och ordningar. Att “amputera” bort en kroppsdel med “mjuk ” åtskillnad (Dobers) eller månne hårdare (Svensson) måste ställas mot uppdraget att leda församlingen altså Kristi kropp. Bibel lär oss om ledarskapets förutsättningar i 1 Tim 3 och 1 Petr 5.

Men här finns också undervisning om att skilja enskild från församlingen ( Matt 16 16-18 Apg 2 41-42 Rom 10 9-10. Ledar och herdeskap bör ses i detta ljus.

Det som är uppseendeväckande i de nämnda församlingsärenden är att kyrkans reaktioner inte handlar om att medlemmar eller församling avvikit från den Gudstro församlingen stått för utan mer att man inte anpassat sig efter kyrkans centrala ledningsstruktur värderingar hur man anser den lokala församlingen skall arbeta. Härvid möts två synsätt av en församling; a) församlingen som Kristi kropp b) församlingen som förening eller organisation.

Här nedan några länkar av flera som kopplar till blogginläggens innehåll och ursprung.

https://www.varldenidag.se/nyheter/bibelsyn-bakom-konflikt-i-uppsala-baptistforsamling/repwct!pAab4mWhCbLAUk0Ijgf7mA/

https://www.sandaren.se/nyhet/synen-pa-bibeln-har-splittrat-forsamling

https://www.sandaren.se/nyhet/missionskyrkan-i-rimbo-bryter-nu-med-equmeniakyrkan

 

1. Att nå varandra eller att höras utan att förstå

Samhället är idag flödande av ord och uttryck där många sändare av budskap vill nå till våra hjärtan samveten och plånböcker. Orden bär mycket av dialogen och formar såväl dess sändare som mottagare. I det som redovisas medialt och som speglats av de faktiska händelserna i Uppsala och Rimbo (skildrat på olika ställen i denna blogg liksom i kristna tidningar)möter Equmeniakyrkans företrädare liksom församlingens ordförande med en särpräglad kommunikation väl värd att betrakta noga och med fördjupande tankar.

Varianter på samma läromässiga frågeställning dyker upp påmfler ställen i Equmeniakyrkan. I landets troligen största fd missionskyrka redovisades frågeställningen så här för en tid sedan. Se länken:

https://www.varldenidag.se/nyheter/hbtq-profilerad-equmeniakyrka-drabbad-av-konflikter/repvcv!ypY8IQ50NfIzWei@ZPMDQ/

Denna text behandlar dock primärt två aktuella församlingar,

2. Som ett inledning till betraktandet en liten enkel reflektion.

Allt oftare i samhällsdebatt eller också i teologiska och kyrkopolitiska  lärofrågor, används ett språkbruk som tycks bli allt mer “sofistikerat”.Hur kan det komma sig?

Språket förändras genom tiderna. Det är välkänt. Språket kan innehålla  ord och betydelser eller begrepp som under eller efter en kortare tidsperiod fylls med ett särskilt innehåll, där detta har ett särskilt talande budskap. En avsikt att uppnå en insikt eller effekt på den som lyssnar och mottager ordet. Ibland förstärks ord och ibland eller inverteras värdeord. Jättefin kan bli skitfin osv. Grymt kan bli särdeles bra. Osv.

Jätteliten eller…är det en jättestor?

I politiska sammanhang är ordens betydelse allt viktigare. Det handlar som specifika VÄRDEORD som läggs in som markering av viss tillhörighet till ett värdesystem eller ord som signalerar en bredare bas i värderingen.

Ibland kopplas orden direkt samman med politik eller politiska partier. Ord som FOLKHEM upplevs som positivt och kopplat till socialdemokratin. Ord som “klasstillhörighet” kopplas till kommunister och “massinvandring” till Sverigedemokraterna. Exemplen är oändliga.

I den postmarxistiska kontexten har värdeorden breddats. Därtill genom feminismen, intersektionalitetsteorin, osv. Värdeorden har också lagts in i samhällets juridik.

Ej. sällan möts en läsare/lyssnare av till synes missvisande beteckningar där orden i sitt sammanhang till det yttre ser adekvata ut men döljer ett budskap som sändare vill att mottagaren integrerar i sin tanke tro och personlighet. Ibland kan något mer  extrema men faktiska jämförelser belysa och avslöja   Några exempel

  • Putin anser att hans lands mördande och krig i Ukraina inte är krig. Ingen annan ianser samma sak
  • Putin anser att Ukraina styrs av nazister som vill anfalla och utrota Ryssland. Ingen annan ser det.
  • Donald Trump anser att Joe Biden stulit valet och använd manipulerade räknemaskiner. Ingen annan utanför hans närmaste delar hans uppfattning som han kommunicerar målmedvetet
  • Osanningar som upprepas systematiskt kan uppfattas som mindre osanna. Mindre osant finns inte då mindre osant per definition är falskt dvs lögn.

Ord kan till exempel användas som en beteckning på något som man ogillar och då kan markeras det som nazism, trots att det står utom allt rimligt tvivel att det inte är så. Alla kan idag erfara att sådana tomma värdeord också kan få en bredare användning. De negativa orden blir styrord som kopplas samman med andra ord så att det negativa smälter samman till en slags upplevelse av förståelse. “Brunskjortor” är ett sådant exempel. Denna kombination med tillmälen användes frekvent i senaste svenska valrörelsen trots att det i botten nog saknades övertygelse att svenska riksdagspartier var jämförbara med “brunskjortorna”. Kombinationen brun och blå användes flitigt. Det blå färgen breddade den underförstådda SS eller SA stämpeln som ligger i den diskret dolda kontexten.  Härmed kan begrepp som brister i demokrati, människosyn, människovärde mm per automatik kopplas till ord som har ett annat syfte eller innehåll.

I George Orwells romaner 1984 samt Grisfarmen fulländar han profetiskt hur en totalitär grupp människor kan byta ut ordens innehåll för att därvid förändra människors möjlighet att förstå (frihet är slaveri, krig är fred osv)

 

Brunskjorta – Wikipedia

Bruna skjortor säger oss mycket. Men vad gör det om sammanhanget är inkorrekt:

3.  Vad har orden och texten ovan att göra med Equmeniakyrkan och två församlingar i Stockholmsregionen

Vad har ovanstående funderingar att göra med Equmeniakyrkans uttalande och agerande gentemot en baptist- och en missionskyrka?

Frågan är rimlig i högsta grad och svaret finns i de tidningsartiklar som kristna tidningar skrivit för att beskriva det som hänt. Ï de texter som finns där kan man som i vanliga tidningsartiklar läsa igenom dem med intresse och ta till sig budskapet. Det som avses är absolut inte innehållet utan den med ögon känsliga för modernt politiskt och socialt “korrekt” kommunikation öppnas  en vidare förståelse.

I de aktuella händelserna används anmärkningsvärt signifikant styrande ord och begrepp som utöver saklig kommunikation signalerar något kraftfullt men med en antytt ömhet och begränsad förståelse.  Bakom formuleringarna  döljs en annan grundsyn format i en organisation som nu verkar känna sig tvingad att ta till starkt försvar, Det har funnits och finns fler församlingar som kan uppträda med likartade tankar som de som uppmärksammas i Uppsala och Rimbo. Det finns enskilda medlemmar som av tradition kvarstår i sin församling men känner sig djupt påverkade kanske, ledsna till och med kränkta av de budskap som kyrkans ledning släpper fram. Vem vill vara med i någon kyrka som anser polysex är ok livsform för församlingsmedlemmar och som ser Jesu himmelsfärd som tidsmässig bild för när Jesus tar “molnhissen” någon våning upp. (radiomedverkan i Nordegren o Epstein med avskild pastor och pastorsutbildare) Dessa andliga avskilda förkunnare utsätts inte fö mjuk eller hård “kyrko-amputaion” utan är centarala resurser i verksamheten. Hur an det komma sig att kyrkan stod bakom förslag avseende inrättande av abortkliniker som en del av kristen missionsverksamhet utan att det föranledde “mjukt” avståndstagande?

4. SORTERING AV UTSAGOR PÅSTÅENDEN OCH SIGNALORD I TEXTERNA

Journalister gör sitt jobb på det sätt man brukar. De artiklar som detta inlägg har som grund, har skrivits av trovärdiga journalister som är ämnes sakkunniga och verksamma i kristna tidningar,Text finns också från Equmeniakyrkans egna tidning Sändaren.

5. Massiv kritik och “ordstorm” översköljer baptist- och missionsförsamling som vill stå fast vid sin traditionella bibelsyn.

En genomläsning av texterna om de två församlingarnas arbete och värderingar, kan man konstatera att texterna innehåller mängder av styrande ord och begrepp. Dessa inramar och präglar kyrkoledarnas  budskap och återkommer.  Sammanlagt 28 styrande nyckelord kan noteras. Dessa och utsagor kring dem  eller förtjänar att belysas då de är värda att ta väldigt att ta på stort allvar.

I kommande blogginlägg (nr 3 inom kort)  kommer vardera styrord att kommenteras. med ambition att förstå dess användning.  Här nedan redovisas  en sammanställning av Equmeniakyrkans samt församlingens ordförandes  “styrord” utformade för att beskriva varför en besvärlig församling behöver utsättas för kroppslig amputation milt eller hårt.

Noterade ord och begrepp som använts till och värderingar om baptist och missionskyrkorna:

A.Grundläggande värderingar

B.Värdegrund

C.Diskrimineringsgrunderna är viktiga

D.Bibeltolkning och oeningheten

E. Strikt bibeltolkning och synen på hbtq frågor Nina Pirander

F.Grundläggande värderingar

H. Skillnader i människosyn

I. Skillnader i bibelsyn

J.Att sätta sig till doms över andra

K. Ta in baptistiska traditioner

L.Demokrati i församling Nina Pirander

M.Frihet

N.Hur  är det  medbibeltolkning Nina Pirander

O. En fråga gäller; predikan o  synd och omvändelse

P.Finns en fråga om synd och nåd framstllt av ordförande Nina Pirander

Q.Finns en fråga kring betoning av lag, synd och nåd

R.Bibeltexters tolkning nutida kunskapom människan när det gäller hbtq

S. Hur är det när det gäller jämställdhet

T.Frågan ställs om syn på bibel och vad bibeln säger om homosex och samkönade relationer

U. Hur skall evangelisation bedrivas

V.Era frukter är i.nte goda

X Hur hanteras hbtq frågor i predikan o undervisning

Y. Ni har svårt att skapa trygga miljöer för hbtq personer såsom kyrkan eftesträvar

Z. Vantrivsel med eq kyrkans teologi traditioner o församlingsformer

Å. Otrygghet för hbtq personer tycks ej varit aktuellt (Ordf.)

 

Fortsättning följer i kommande inlägg, nr 3.

 

Publicerat i Äktenskapet, Andens gåvor, Baptism, Bibeltolkning, Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Equmeniakyrkan, Uppsala baptistkyrka och exkluderande inkludering. Del 1 av flera..

Baptistkyrkan, Uppsala – Wikipedia

BAPTISTKYRKAN UPPSALA BYGGD 1861-

Tidningen Dagen redovisade nyligen om en kris i en baptistkyrka (Uppsala) och en avgörande del i denna syns vara syn på Guds ord som Guds ord, HBTQ-i paradigmet och förhållandet mellan en lokal baptistförsamling och Equmeniakyrkan som struktur. Nedanstående tankar bygger på underlag i huvudsak från Kristen media såsom Dagen Sändaren mfl. Några intervjuer med berörda har ej skett. Underlagen stämmer dock väl överens med direkt faktiska egenupplevda erfarenheter från kyrkoorganisationen och en regional kyrkoledare.

1. -Baptistkyrka stoppar för nya medlemmar efter kris i församlingen. (Tidningen Dagen redovisade.)

1861 bildades  Uppsala baptistförsamling. Åren har gått med framgång och tillbakagång. Tidningen Dagen redovisar i mars 2023 det anmärkningsvärda att man i församlingen stoppar för nya medlemmar efter en upplevd kris i församlingen. Att en församling, en del av Kristi kropp klargör att man inte tar emot fler medlemmar är nog unikt. Men samtidigt ger denna inställning skäl till en djupare formulering. I kristen tradition grundat på Guds ord är församlingen ingen vanlig förening utan en del av Kristi kropp. Att säga att man inte tar in medlemmar i en församling är ju också att deklarera att denna del av kristi kropp som verkat sedan 1860 nu ej längre vill välkomna in sökande i den organism, denna kropp där Kristus är huvudet och centrum.

De flesta kristna församlingar i vårt land har ju en slags demokratisk grund där medlemsskap regleras i stadgar. Här finns en inbyggd balans mellan folkrörelsebegreppet i svensk kontext och den nytestamentliga församlingen. Men en ledning av Guds församling som agerar enligt det Dagen anför har nog hamnat i diket där ABF och Medborgarskolan eller Frimärksklubben hör hemma-

2. Är en baptistförsamling en förening enligt svensk folkrörelsetradition eller en del av Kristi kropp

Om detta är verkligheten är det märkligt. Kyrkans uppdrag är ju att verka för Guds ord, tro, dop och församlingsgemenskap. Någonting tyder på allvarlig störning i uppfattningen om huvuduppdraget.

Missionskyrkan i Rimbo.

Missionskyrka vars församling beslött lämna Equmeniakyrkan med hänvisning till att kyrkan inte följer Guds ord om äktenskap mm.

När en Missionsförsamling( Rimbo) i Stockholmsregionen genom demokratiska beslut enligt gällande stadgar lämnade Equmeniakyrkan blev kyrkans centrala ledning upprörd med starka rop på struktur och kontroll. Man ville omöjliggöra det som kyrkans ledning ansåg vara en “kapning” av en kyrka/kyrkolokal genom att församlingen hade medlemmar som varit medlemmar kortare tid än vad som är brukligt i en missionskyrka. Rätten att rösta enligt församlingens stadgar upplevdes kuppartat av kyrkans ledning då medlemmarna varit medlemmar en för kort tid.  Någon uppgift om att församlingen eller för den skull Equmeniakyrkan har stadgar där medlemsskap regleras som ett slags åtgärd efter en viss prövotid har inte noterats. I svensk frikyrkotradition beviljas medlemsskap på bekännelse om sinnesändring och tro och dop. “Prövotid” borde i så fall ske innan medlemsskap beviljats.

Begränsningen av medlemsintagningen i Uppsala kan måhända ha liknande källa. Men så här blev Dagens rubriker:

“De som inte är lojala mot samfundet ombeds att lämna församlingen • Nina Pirander, ordförande i församlingen: “Det är viktigt att församlingens medlemmar i alla fall respekterar och inte motarbetar ordningen”

3. Tidningen Dagen redovisar också

“Dragkamperna vi ser nu i Rimbo och Uppsala har potentiell sprängkraft även på andra håll. Nyhetsreporter Thomas Österberg kommenterar splittringarna i Uppsala baptistkyrka och Missionskyrkan i Rimbo: Det är inte okontroversiellt att det nu uttalas tydliga krav om att vara lojal med samfundets teologi.”

4. När inkludering blev exkludering

I väldigt många samhälleliga sammanhang används ordet INKLUDERING frekvent.

Ordet kommer från pedagogiken och härstammar från ordet integrering. I kyrkliga sammanhang används ordet mycket ofta som ett skäl till ändring av den kristna traditionen eller bibliska läran avseende sexualitetens roll och det som kallas HBTQ-i frågan. En biblisk praxis utifrån bibeltexten benämns “exkluderande” och ses som en motsats om inte HBTQ-i paradigmet accepteras till fullo.

INKLUDERANDE blir ett positivt värdeladdat ord och EXKLUDERING negativt värdeladdat. INKLUDERING som begrepp kopplas till ett antal bibelställen om efterföljelse, kärlek etc. Ordet ses också som ett välkomnande av människor med olika bakgrund och synsätt och kanske till och med religion.(kyrkoledaren Camnerin om att muslimer ber till samma Gud som den Jesus kallade Fadern, inlägg i Sändaren)

I frågan om Uppsala baptistförsamling uppträder kyrkoledningen plötsligt i en ny kontext. Den andlige kyrkoledaren Jenny Dobers brukar gå med i Pride+tågen som symbol för bejakande av en INKLUDERING av HBTQ-i gillande personer. Men i fråga om baptisterna i Baptistkyrkan  i Uppsala uppträder kyrkoledaren som strävande efter EXKLUDERING med viss uppmjukande diskretion.

Equmeniakyrkans regionala andliga ledare talar enligt Dagen om en “mjuk separation” som något önskvärt.

5. När exkludering inte blev inkludering utan “mjuk separation”. Om att ge negativt laddade ord en positiv värdeladdning, utan ändring av sakinnehåll

Tidningen Dagen framför följande: Equmeniakyrkans andliga ledare Jenny Dobers förespråkar i Uppsala baptistförsamling något som kallas “mjuk separation”.De som inte vill vara lojala med samfundet ombeds lämna församlingen.

Det är anmärkningsvärt att det är den regionala kyrkoledaren som “uppmanar”  församlingsmedlemmar att lämna församlingen. Den andlige ledaren hoppas att detta ska ske “utan alltför mycket bitterhet och besvikelse.

6. Församling, en förening eller – kristi kropp

Bibeln lär oss läsare att församlingen är Kristi kropp. Vi gestaltas som en helhet där allt hör samman. Våra olika gåvor och uppgifter hör samman. Kristus är huvudet. Om en del av kroppen lider så lider hela kroppen. Herrens måltid uttrycker samma struktur utifrån det Jesus anfört.

Kristi kropp som begrepp grundat på Guds ord är något annat än en kyrklig demokatisk föning som mn kan välja medlemmar och företrädere til men också välja bort och utesluta människor som inte levr enligt <Ordet eller bekänner tron.

I den svenska väckelsetraditionen kunde medlemmar i organisationen, lokal församling uteslutas eller få del av tillrättavisande åtgärder. Idag är det nog ganska sällsynt att annat än mycket grava överträdelser renderar i uteslutning.

I väckelsetraditionen- som baptismen- är den lokala församlingen självständig. Baptismen strukturerades i ett samfund och inte i en kyrkoorganisation. Detta var ingen slump utan byggde på en läromässig biblisk erfarenhet om den lokala församlingens roll och självbestämmande.

7. Och så omvandlar kyrkoledaren ordet inkludering i församlingen…i Kristi kropp… till amputation med tillönskan om att det skall gå utan bitterhet

Equmeniakyrkan går in ien helt annan kyrkotradition. OM DAGENS ARTIKEL ÄR KORREKT !!!!? gör den andlige kyrkoledaren i Equmeniakyrkan i offentligenheten ett sällsynt och uppseendeväckande inspel. Hon uppmanar medlemmar i Kristi kropp såsom den gestaltas i Uppsala baptistkyrka att lämna församlingens gemenskap och helt enkelt “dra” Hon hoppas att denna uppmaning att försvinna bort skall ske mjukt och utan bitterhet.

De vanliga orden om kyrkans roll som bärare av INKLUDERING omsätts här till begreppet EXKLUDERING fast egentligen än värre än så mer likt: ANDLIG AMPUTATION.

Den gren i mig som ej bär frukt den skär han bort, ja det kan vi läsa i Guds ord. När en andlig ledare UTANFÖR den lokala församlingen går in och tar över församlingsledar rollen och försöker skära bort sådant som ledaren själv ser inte är rätt för hennes huvudman: ORGANISATIONEN EQUMENIAKYRKAN blir det lite märkligt.

Församlingen är ju Kristi kropp. Kroppens huvud är ju Kristus. Eller hur?! Har medlemmarna i Uppsala baptistförsamling som uppmanas försvinna ur kroppen i Uppsala syndat mot Guds ord? Har de kollektivt struntat i löften om trohet till Guds ord, ljugit eller begått stölder, rån, äktenskapsbrott eller mord? Eller har de helt  enkelt önskat kvarstå i den tro som de vuxit in i i den egna församlingens gemenskap och andliga kropp.

8. Sändaren- Equmeniakyrkans tidning redovisar

“I ett dokument som Dagen tagit del av står bland annat också att en anledning är att i nuvarande läge är det  ”svårt att skapa de trygga miljöer för hbtq-personer som Equmeniakyrkan eftersträvar”,

I de stora penndragen försöker Equmeniakyrkan visa upp sig själv som en kyrka som innehåller rum för skilda åsikter och tolkningar av Guds ord. Det kan gälla tex synen på om dop är baptistiskt dop av människor som döps på egen bekännelse eller vattenbegjutning av spädbarn vars föräldrar önskar att barnet skall döpas. Denna bredd finns i flera frågor, accepteras oc verkar fungera.

i samband med kyrkoledningens starka engagemang i det som kallas HBTQ-q går den andlige ledaren rakt in i den lokala församlingens inre verksamhet ochvärderar församlingens synsätt i just HBTQ-i frågor och inför ordet “trygga miljöer” som något som kyrkan eftersträvar. Vad som döljer sig bakom detta ord framgår inte i vare sig Sändarens eller Dagens texter.

Det kan tolkas som att församlingen inte för läsa Guds ord som det står och inte anse att HBTQ – i utlevd sexualitet är i linje med Guds vilja. En enskild med den sexuella preferensen skulle då kunna känna bristande möjlighet till inkludering och därvid kränkt, och dömd och bedömd.

Equmeniakyrkans organisatoriska grundkonstruktion sägs bygga på en icke hierarkisk biskopal kyrka utan en gemenskap där lokala församlingar samverkar och bygger en gemenskap på trosbekännelse till Guds ord. I detta fallet går en kyrkoledare och andlig ledare (enligt organisationens skriftliga normering)in likt en biskop och styr den lokala församlingen och uttalar också dess brister i det evangeliska arbetet som så allvarliga att man ej bör få ta in nya medlemmar.

9. Om innehållet i en mjuka sperationen och så här styr kyrkoledaren den lokala församlingen till trohet till HBTQ-i paradigmet enligt tidningen Sändaren

Equmeniakyrkans egen tidning Sändaren har fått del material avseende innehållet i kyrkolednigens nya styrning av baptistförsamlingen. Det som kallas mjuk separation tycks vara att de mer bibeltrogna som lutar sig gentemot en klassisk baptistisk bibelsyn utifrån t.ex Svenska baptistsamfundets stadgar och förkunnelse ja det är de som bör lämnapå ett mjukt och kanske stillsamt sätt.

Man kan samtidigt lägga in begrepp i denna process som kan kopplas till ordet “splittring”. Är splittraren den som vill tränga in och förändra eller den som vill bevara. DEN FRÅGA BELYSES I KOMMANDE BLOGGINLÄGG

“Enligt förslaget om ”mjuk separation” ska de som stannar kvar stödja följande punkter:

  • Är lojal med Equmeniakyrkan som sammanhang.
  • Beaktar de rekommendationer som den nationella Kyrkokonferensen ger församlingarna och genom bön och offer stödjer samfundets arbete.
  • Är lojal och visar respekt för församlingens baptistiska historia och tradition.
  • Står bakom förslaget om ”mjuk” separation.”

När en lem lossas från en kroppsdel betecknas det inte som separation utan som AMPUTATION. Om församlingen är Kristi kropp och vi är alla delar av den så torde just det begreppet vara adekvat.

Att sätta begränsningar av församlingens frihet kopplat till baptismens historia tyder på en märklig bild eller kunskap av den svenska baptismens historia och syn på överhet och trohet till Guds ord.

Med stor sannolik skulle denne man, (på bilden nedan) en trogen bibelläsare, pastor och baptistledare uppmanats att dra från sin post och kallelse då Equmeniakyrkans tro och evangelium inte har plats för sådana. Otto Länsberg fick gå hem till Herren i tro vid en annan tidsålder. Men det är samma Gud ännu och samma Guds ord vi har att leva av,

Bilden nedan är på Otto Länsberg, klassisk baptist som verkade ör att alla skulle möta Jesus, ta emot frälsningen och döpas in i Kristi kropp.Han stod upp för att Guds ord var Guds ord. På grund av denna sin tro utsattes han och hans medhjälpare för olika mordförsök, samt förföljelse från samhälle och politik  De anpassade inte tron och dess tillämpning på den tidsålders värderingssystem. Såsom Jenny Dobers gör i den kyrka hon företräder. Avet efter väckelserörelsen tycks enbart vara sk munväder.

“Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” (Romarbrevet 12)

Fortsättning följer….

Otto Länsberg, klassisk baptist som villa att alla skulle möta Jesus En baptistpastor som med stor sannlikhet skulle avvisas såväl i form av tjänst som i möjligheten att predika Guds ord.

Publicerat i Församlingsliv, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Missionsförsamling lämnar Equmeniakyrkan på grund av kyrkans förändrade förkunnelse lära och syn på Guds ord

 

Equmenikyrkans ledare demonstrerar i sympati med tåg till avguden Baals lära.

Missionskyrka har i god demokratisk ordning lämnat Equmeniakyrkan. Detta kallar kyrkans ledning för en “kapning”

Rimbi misionskyrka har beslutat att lämna Equmeniakyrkan. En ganska liten församling som i två olika möten i god ordning enligt gällande stadgar beslutat at lämna Equmeniakyrkan.

Orsaken till lämnandet anges av församlingens ordförande vara Equmeniakyrkans bibelsyn, inriktning, lära och utöande av tro

Den andliga ledaren i regionen Jenny Dobers har uttalat att hon anser det vara tveksamma läror som förkunnas i missionskyrkan.

Dobers själv tycker det vara bra att i tåg till avgiden Baals ära marschera i Pridetåg och försvarar detta med att hon går med i tåget “för att jag kan”.  Med utväljande av några passande bibelord som understryker hennes “jag kan analys” rättfärdigas det som Rimbo missionsförsamling angett som skäl till varför man inte önskar samband med Dobers läror.

Detta upprör Equmeniakyrkan väldigt mycket som inte alls förstår eller hyser sympati för Missionskyrkans beslut och synpunkter. För att kunna stoppa kommande liknande av hopp från den linje kyrkan valt vill man göra en stadgeändring.

Man använder ordet “kapa” för att beskriva hur församlingen majoritet agerat i församlingsmöten enligt stadgarna för att lämna kyrkan. Dvs sådana stadgar som kyrkan följt bör inte finnas enligt högsta kyrkoledningen.

Ordet “kapa” står ju för något kriminellt vilket tyder på att Dobers Wiborn och Lasse Svensson anser att Missionskyrkans stadgeenliga beslut är kriminella.

 

Självrannsakan avseende systematisk bristande förståelse för hur kristna människor med tro på att Bibeln är Guds ord upplever kyrkans lära, homovigslar, Pridetåg och höga företrädares undervisning om att Jesu kraftverk mer skall ses som tidstypiska språkliga myter och inte som beskrivning av vad som faktiskt skett och hur Jesus i sin roll faktiskt bespisade fem tusen och att hans sår var faktiska när TOMAS FICK ERFARA DET HAN KNAPPAST FÖRSTOD.

JENNY DOBERS KYRKOLEDARE OCH ANDLIG LEDARE FÖRSTÅR INTE VARFÖR MISSIONSKYRKA VILL LÄMNA HENNS KYRKA DÖR HON SJÄLV VISAR STARK SYMPATI FÖR ATT HYLLA AVGUDEN BAAL.

 

EQUMENIAKYRKANS TIDNING SÄNDAREN BESKRIVER DET SOM HÄNT

Se nedanstående länk.

https://www.sandaren.se/nyhet/missionskyrkan-i-rimbo-bryter-nu-med-equmeniakyrkan

Kyrkoledningens identifierade behov och faktiska uttalanden till sändaren tyder på att man fruktar fler “kapningar” Församlingar som flyr kyrkans teologi och ledares agerande och går mot en mer klassisk kristen och kanske baptistisk tradition.

Troligen är ledningens oro inte obefogad.
Vikande medlemssiffror och oförmåga att formulera ett evangeliskt budskap om tro omvändelse och dop kanske är den mest tydliga indikationen.

I kommande blogginlägg kommer fråga om varför kyrkans ideologisk frasering om att vi i olikheternas namn hålls samman inte fungerar längre.

Mer om detta senare i mars.

 

 

Publicerat i Församlingsliv | 2 kommentarer

Professor Anders Gerdmar med viktigt budskap. Publicerat i “Världen idag” feb 2023

STLEDARE

Den troendes lojalitet är inte mot samfund utan mot Herden

BAKGRUND

Anders Gerdmar är pionjär och initiativtagare för Skandinavisk Teologisk högskola. EN verksamhet som inte styrs av politiker eller statligt riktade anslag för lansering av politisk korrekt teologi- Nej Anders Gerdmar är rektor för en högskola som sätter Bibeln som rättesnöre för det kristna livet.

I flera år har otaliga inlägg i denna blogg behandlat frågan om det är Guds ord som gäller eller har andra värderingar tagit över. Redan när bologgen initierades strax innan Equmeniakyrkan startades lyftes frågan om en kyrkas trohet till ordet.

Det blir allt mer tydligt hu en selektiv bibeltrohet eller selektiv bibelläsning sprider sig i kyrkor och församlingar. Men en annan trend som kan noteras är att de gamla sk samfundsgränserna suddas ut. Idag noteras gränsland mellan de som tror på Bibeln som Guds ord och de som har en mer funktionsanpassad religiös övertygelse där bibeln ses som en sedelärande bok skriven i dåtidens kontext..

Det går som ett svärd eller gränsland inne i kyrkorna där trohet till Guds ord såsom Guds ord skiljer ut medlemmar i olika skikt. Plötsligt blir samfundsgränsen, den administrativa organisationen, underordnad längtan till att vara trogen och vila i Guds ord som Guds ord.

Anders Gerdmars text i Världen idag

■ Vem äger egentligen den kristna människan? Enligt bibeln är vi ”köpta till ett högt pris” (1 Kor 6:20). Men vem betalade? Equmeniakyrkan, Livets Ord, Pingst, Evangeliska frikyrkan, Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan – eller?

Nej, alla förstår att det är en absurd tanke att en förening eller sammanslutning av föreningar eller kyrkan skulle äga fåren. En är det som har köpt oss fria, Jesus Kristus, all ära till honom!

Det betyder att ingen människa eller mänsklig organisation kan göra anspråk på dig – och om du sätter någon eller något emellan dig och Gud blir det avguderi. Men ibland tycks en församling eller ett samfund ta den platsen.

I värsta fall så leds samfundet/församlingen av en elit av män med en reformagenda, som i den nu aktuella HBTQ+frågan. Bibeltrogna ”medlemmar” i sådana sammanhang sitter och gråter och våndas när beslut efter beslut fattas rakt emot Guds Ord.

”Följ mig”, sa Jesus. Men ändå agerar vi historiskt sett som en fårskock som inte bryr sig om Herdens Heliga Ord. Det är ju obekvämt att säga sanningen, och ännu mer obekvämt att ta steget ut ur båten innan det är för sent.

Bilden av den kokta grodan är alltför sann. Så länge vattnet är ljummet går det ju an. Men locket ligger på och rätt som det är är grodan kokt. Liberal teologi har flyttat fram sina positioner lika oavbrutet som fåren följt med.

Så har det gått i frikyrkan, för att inte tala om min älskade gamla Svenska kyrkan. Nyligen meddelade tre herrar, som kallas biskopar, att de i praktiken vill tvinga prästkandidater att acceptera målbilden att alla präster ska viga samkönade par (Expressen 14/2).

Var går gränsen? När upphör kyrkan att vara ”Herrens”? Och viktigast: har vi som är köpta av Jesus rätt att följa en världslig kyrka?

Också i frikyrkan har gränsstenarna flyttats. En gräns överträddes när man började acceptera samboskap. Nu flyttas gränserna i snabb takt. Det är ingen djärv gissning att HTBQ+ inom en tioårsperiod kommer att vara accepterat i en stor del av frikyrkan.

Ytterst blir det då en fråga om gudsfruktan och lydnad. För vem äger de troende. Kan man vara kvar i en församling som inte lyder sin Herre?

Men man ska ju inte ”överge sin församlingsgemenskap”, säger 1917 års bibelöversättning. En bättre översättning är ”samlingar” eller ”sammankomster”. Just det: Hebréerbrevet uppmuntrar inte till att gå på regnbågsmässor eller obibliska bibelstudier eller att lyssna till och finansiera falska herdar.

I dag sitter tusentals fina troende människor kvar i församlingar där ledarskapet med berått mod inför obibliska ordningar. Budskapet till dessa är: där Herrens Ande är, där är frihet! Du är friköpt av Herren för hans syften, inte ett samfunds eller en död församlings. ”Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria” (Joh 8:32).

De brytningstider vi är inne i kan bli segertider! Tyvärr kommer många församlingar och rörelser och samfund att fortsätta sin väg bort från Ordet och Anden. Låt dem göra det, du kan inte stoppa trenden. Varningssignalen har gått ut.

Se till att du inte själv blir en del i avfallet på grund av köttslig lojalitet.

Herren fortsätter samtidigt att bereda sin brud genom att upprätta sin ekklēsia, församling. Han som har friköpt dig vill möta dig under salta men ljuvliga omvändelsetårar, med ett nytt friskt dopp (grek. baptizō) i den helige Ande och eld. Följ du mig och inte människor, säger han.

Anders Gerdmar - biografi

Anders Gerdmar, professor och rektor Skandinavisk Teologisk högskola

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Kyrkan som tar “ned skylten”…om korrekt “varudeklaration

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Bibelläraren och författaren Björn Donobauer har reagerat på de trender som går igenom och regerar inom svensk kristenhet och kyrka. Sina iktagelser har han lagt som grund till den starka text Du kan läsa och fundera kring och som läggs till här nedan i denna blogg.

Texten finns här med författarens tillstånd:

Björn Donobauer

“De har tagit ner skylten också”

“Det vore orimligt, på gränsen till straffbart, att hänga upp en skylt med texten: ”Hälsokost” utanför en butik med tobaksvaror, snus och e-cigaretter. Att skylta med vad man inte kan leverera hålls ännu idag för ohederligt. Den känsligheten är bland annat ett resultat av en lagstiftning som går tillbaka ända till den 3:e Moseboken. ”Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.”

Utanför ett antal lokaler med anknytning till det som historiskt sett kallades för ”kyrkor” hänger ännu idag en rad skyltar som marknadsför det som var deras inriktning när de en gång startades. ”Korskyrkan, Saronkyrkan, Elimkyrkan, Immanuelskyrkan, Filadelfiakyrkan, Salemkyrkan etc etc” Alla namn tagna från bibelbaserade sammanhang med ett visst klart identifierbart innehåll och med en förhoppning om att symbolen på fasaden skulle gå att identifiera genom det levande uttrycket för symbolen när man väl är inne i lokalen.

Tiden har kommit då det har blivit allt större avstånd mellan fasadskylt och livsinnehåll. Vi har ”Korskyrkor” där korset inte längre förkunnas, där man skäms för det som är de goda nyheternas kärna. Vi har ”Salemkyrkor” där friden har sönderstyckats genom långvariga interna strider. Vi har ”Immanuelskyrkor” där den enda gud som är närvarande har större likheter med Baal än med Yahweh. Vi har ”Filadelfiakyrkor” som har övergivit den broderskärlek som inte söker sitt, gemenskaper där bröder var beredda att lägga ner sina liv för sina vänner, men som nu legitimerar att bröderna ligger med varandra ”såsom en man ligger med en kvinna”.

 

Vi har kvar skyltarna, men det som förkunnas innanför väggarna har tappat  sambandet med den Bibel från vilken deras namn är tagna. Relationen mellan bibelns texter och förkunnelsens har tunnats ut till spindelväv men utan dess bärighet. Man hör sällan något annat än det egna jagets framhävdelse, den egna tolkningens tillfälliga ljudmatta, och bejakandet av det ”jag” som är syndarens enda gud. Synd är numera att inte bejaka alla de synder som andra än jag själv begår. Det du vill vara, det kan du bestämma själv heter det. Inte skall du behöva neka dig själv att leva som du vill, inte skall vår tro inkräkta på din kärlek. Frihet från ”syndens makt över dig” ersätts med libertinens rätt att leva ut allt den får syn på. ”Du skall inte ha begärelse” har blivit ”du skall leva för dig själv, du skall bejaka det du är, du skall följa ditt hjärta.”

Skyltning - Svenljunga.se

”Kyrkan” hade sin grund i ”ekklesia”. När män och kvinnor en gång kom till helig sammankomst var det med en visshet om att vara ”kallade ut ur något”. Att de som hörsammade kallelsen lämnade något bakom sig till förmån för något som den värld de levde i aldrig kunde åstadkomma. De kom till sitt dop med vissheten om att de måste dö för att leva det nya livet. De förstod att det liv som förs här är en förberedelse för det som kallades Guds kommande rike. De visste sig ha varit döda i överträdelse och synd, och tog tacksamt emot dess motsats, det eviga livet, som en dyrbar gåva.

”Kyrkan” har också sin rot i ”kyriake”, dvs ”Det som hör Herren till”. Det stämmer inte längre. Nu betyder kyrka inte längre ”Kristi synliga kropp på jorden” utan ”en sammanslutning för bevarandet av ett visst religiöst och psykosocialt försanthållande.” Herren själv sade att ”det är inte den som kallar mig Herre, utan den som gör efter mina bud som är min tjänare.” ”De som inte bekänner mig inför människorna skall jag inte bekänna inför min Fader.”

Många kyrkor med ovan angivna namn har övergivit sina ursprung. Deras herdar har skrivit om teologin med den fallna människan som förebild och har förvanskat den Gud som uppenbarades i Jesus Kristus. Gränsen mellan världen och församlingen har suddats ut. Tröskeln är numera väldigt låg. Kärlek till denna tidsålder och till allt det som är i världen omhuldas och varningen att den som gör så står i fiendskap med Gud hörs inte längre. Kärleken är nödtorftigt ersatt med ”lust”.

KYRKOKARTAN.SE » Strö kyrka » En trevlig skylt

Några har haft ryggrad nog att står för det faktum att deras skylt inte längre motsvarar deras lära och liv. Så har Filadelfia på Rörstrand tagit ner korset i fonden och tagit bort ”kyrkan” från fasaden. Den sedermera framförda teologin visar att symbolernas borttagande fanns i ideologisk påse innan det kom i säck.

”Broderskärlek” utan kärlek till Fadern är bara en annan variant av huliganism.
De som jublar högt nu hör inte knäppet när dörren till Guds rike slår igen.”

Björn G A Donobauer

 

Historisk bild: Betel baptistkapell i Uddevalla i vars verksamhet och förkunnelse Guds ord framställdes som Guds ord och sanning

 

 

Publicerat i Evangelisation, Församlingsliv, Kristusliv, Okategoriserade | Lämna en kommentar