Allvarligt läge för Equmeniakyrkan. Om kyrkoledarens funderingar. Del 2 av 2,

Bakgrund

Equmeniakyrkans ledare har i Dagen uttryckt att hans kyrka har ett allvarligt läge med minskat antal medlemmar och mindre församlingar med åldrande medlemmar som får allt svårare att upprätthålla verksamheten. Trots många olika försök och ambitioner verkar kyrkoledningen inte lyckats vända trenden.

I inlägg 1 ovan lyftes fram en möjlig förklaring till kyrkans situation:

  • Den generella förändringen av teologin som slår igenom i verksamheten i dess olika former: Liberalteologin.
  • Denna bibeluppfattning(lära) omfattas absolut inte av kyrkans alla församlingar. Ett betydande antal måste betecknas som bibeltrogna det klassiska arvet från väckelserörelsen.
  • Det som dock är mycket oroande är att Lasse Svenssons egen kyrkoledning är den kraft inom kyrkan och dess sidoorganisationer som mest står för den förändrade eller skall man säga mest riskabla förändringen.

2. Fler reflektioner. En balansakt med komplikationer

 

När planerna på en ny ekumenisk kyrka rullade ut i landet kände jag en positiv vind av utveckling, tillit gemenskap och förnyelse. Många gick vi in i det kyrkliga nybygget med nyfiken och förväntansfull framtidstro. Samfundsbyggen och historia skulle bytas ut mot enhet och fokus på evangelisation. I den nya kyrkan ryms olika traditioner, värderingar erfarenhet och religiösa yttringar. Detta var klart från början och en utmärkt grund.

I framtidsvägens mittfåra sattes en ledning att balansera olika alternativ för fokuserad utveckling och tillväxt.

Bakom de olika bildarsamfunden fanns en historia som skulle hanteras varsamt, men samtidigt skulle något nytt ekumeniskt skapas. Kyrkonamnet i sig ger ju en antydan om ambitionen. När man skapar utan att slå sönder, är varsamhet viktigt. I kyrkans olika delar finns ju väckelsetraditioner, men också mer sakrala församlingar. Det är inget konstigt med det. Hönökonferensen och rader av SMF evangelister har satt bestående intryck i människors hjärtan och tro.

Men att hålla samman en organisation och en kyrka med olika uttryck med en gemensam grundtanke och övertygelse fodrar en genomtänkt strategi. Kanske fanns det en sådan. Kyrkoledarens bekymmer tyder på att den kanske behöver omprövas.

Man kan se det som att Equmeniakyrkan kört i diket. Vägen framåt finns och vägen till  rätt kurs.

3. Vad finns i det ena diket

I balansen mellan olika traditioner av mer ytlig art har ledningen ytterst medvetet valt att bejaka delar av kyrkligt liv och värdering som står i motsats till en mer traditionell kristen tro. Exemplen är många. Redan initialt gav ledningen signaler på acceptans av enkönade äktenskap. Man försökte slira sig ut frågan i förhållande till kyrkoledarnas egna befogenhet men var ledningen stod var klart. Tekniken har fortsatt. Allah och Akilovs Gud är densamme som Jesu fader. Vi ber till Allah/den muslimske guden på lite anat sätt bara. Det är dock samma gud vi har. Så skriver en biträdande kyrkoledaren. “Engångsligg” för kristna är en ok. livsstil anför en ordinerad pastor på hennes blogg Feministpastorn. Av många uppskattad pastor med ett stort inflytande. “Polysexuella” förhållanden är också ok enligt samma pastor.(Pastorns rådgivning på Instagram)

Utan djupare reflektion eller måhända efter en sådan anser Equmeniakyrkan detta är OK? Hur som helst har man trots noggrant utformade rutiner och löften för ordination av förkunnare/pastorer/diakoner inte stoppat sådan förkunnelse. Det tyder på att Equmeniakyrkans högsta ledning faktiskt biträder denna knepiga lära, långt från klassisk kristen tro.

Mer exempel är inte meningsfullt att lyfta fram. Ett flertal har redovisats i tidigare blogginlägg med källhänvisningar. Kyrkoledningen verkar lätt slira ned i ett liberalteologiskt dike där Guds ord underordnas en samhällsanpassad kontext. Evangelisation och erbjudande om frälsning och helgelse blir begrepp från den dammiga kyrkohistorien. Nu gäller nya begrepp som klimatfasta och intersektionalitet.

Jag har mött förvånansvärt många människor, medlemmar i den kyrka Svensson leder, som under de senaste åren uttryckt sin sorg med kyrkans ledning och hur den format sin verksamhet. Den lokala församlingen har fungerat som förr, men signalerna uppifrån accentueras stegvis. Några har beslutat sig att lämna kyrkan av övertygelse. Kyrkan har tappat sin kraft och budskapen känns inte längre igen. Andra har inte  tagit ställning av sociala skäl utan har istället valt passivitetens väg ut ur den nära gemenskapen.

Det är lika illa. men mest sorgligt. Kanske finns här indikationer som skulle ge kyrkoledare Svensson uppslag för en reformation.

4. Reformation och inte mer “verksamhet”.

Ordinerad pastor som gillar pride mm.

Balanskonsten mellan de medlemmar, predikanter, församlingar och organisationer som anser pridejippon, “engångsligg”, polysex, bejakande av muslimers Gud som identisk Jesu far. mm. borde vara enkel. Det som uppenbart strider mot Guds ord för en annan del av Equmeniakyrkans församlingar borde en kyrkoledning kunna ta avstånd ifrån. Som en del av mogen balansering om man nu accepterar stora värderingsskillnader. Att inte göra så leder direkt till ett bejakande av tokigheterna. Ledningen har avsagt sig ledning eller bejakat alltihop och därvid slutat leda.Det har i sig två dimensioner; 1. Det bibliskt uttryckta ansvaret för kristna ledare som inte håller sig till evangeliet är en sak mellan den enskilde personen och Jesus. 2. Medlemmar i kyrkor som integrerats i Lasse Svenssons kyrka känner inte igen sig och förstår inte vart hans ledning har för sig. Det leder till brist på engagemang, passivitet och främlingsskap.

5. Om yttringar av ledarskapsteori; “Låt hundra blommor blomma”

Arbete för önskad skörd

Mao var en av världshistoriens värsta och gräsligaste diktatorer. Under en del av sin tid omsattes hans ekonomiska analys av en insikt i att landet behövde reformeras. Han lanserade det som kallades “det stora spånget”. Ett begrepp som kommat att förknippas med Mao är “Låt hundra blommor blomma”. När ingen återvändo fanns och metodik saknades och då gläntades för en kortare period av öppenhet möjligheter för förändring. De blommande blommorna dränktes snart i blod.

De hundrade blommorna kan ses som uttryck för en tilltalande öppenhet. Samtidigt kan vi erfara tecken på att öppenheten gränsar till otydlighet.

Liknelsen med de tusen blommorna används ibland för att beskriva ett ledarskap där mångfald i tankar och innovationer möts och skapas.Men det kan också ses som en omskrivning av ett förhållningssätt där en ledningen inte vill eller vågar leda utan låter utvecklingen själv får leda dit den vill och den processen backas upp med bilden av blomsterängen. Men det finns ju invasivt ogräs. Bibliska bilder av sådd och skörd är inte stöd för polygami även om det kanske lockar några.

Det är människor vi skall vårda. Välkomna. Integrera. Värma. Förlåta. Visa kärlek. Ge omsorg. Men det är ogräset som behöver åtgärdas för växt och tillväxt.

Lasse Svensson behöver kort sagt till exempel rensa ut Baals dyrkan ur kyrkan. Baals profeter fick inte på berget Karmel se liv utifrån sin åkallan. Inte heller idag ger denne gud annat resultat än död och smärta.

https://donobauersvenska.blogspot.com/2019/03/video-baalerna-och-molok.html

Läs också gärna Björn hela Donobauers text nedan från 30 juli 2018, Hans sammanfattning och slutkommentar kommer här;

Equmeniakyrkans pastorer som med kyrkans logo hyllar pridetågets/rörelsens manifestation i de ordinerade pastorernas tjänstedräkt. Uppenbart i formell tjänsteutövning i uppdragsivarens namn. Har inte kyrkan därvid tagit ställning?

Summa summarum. För att kunna stå för Pridekristenhetens tolkning av bibeln måste jag i stort sett förvanska, förtiga, förvränga allt om vilket bibeln faktiskt talar.  Det är det främsta skälet till att den rörelsen, både inom och utom kyrkornas hank och stör är en fullständig villfarelse. Denna i fritt fall varande avvart av mänsklig opposition mot Gud började i tidens begynnelse, och den tar inte slut förrän i tidens slut. Synden är inte primärt det eller det sättet att leva, homosexualiteten är inte vare sig mer eller mindre syndig än heterosexuell otukt, synden är nämligen i första hand ett uppror mot Gud, Gud som skapare, Gud som ägare av den värld vi orenar och besudlar, och mot Gud som frälsare och Domare. 

 

https://donobauersvenska.blogspot.com/2018/07/blogtext-pride.html

6. Be för och välsigna Israel

Equmeniakyrkan har år efter år i många delar av kyrkans verksamheter ensidigt kritiserat Israel. Det gäller inte minst kyrkans sidoorganisationer såsom Diakonia, Följeslagarprogram, mfl. Man kan absolut kritisera en regerings politik i Israel eller enskilda ministrar i det landet, men i Guds plan för oss alla människor har Israel en roll som Guds egendomsfolk. I Moseboken finns ju en uppmaning att välsigna Israel och en information av vad förbannelsen av israel medför. I en analys av Equmeniakyrkans agerande finns skäl till att fundera över hur kyrkan och dess sfär för inflytande arbetat för att välsigna Israel.

1 Mos 12:1-3 “Herren sade till Abraham: Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”

7. Vem styr vem och vad

Lasse Svensson undringar redovisat i Dagen ger skäl till funderingar kring styrning och ledning. Hans funderingar är värda att ta på stort allvar. En kyrkomedlem lät sina egna presenteras i samma tidning. Så här ser de ut:

https://www.dagen.se/debatt/inga-lena-tellstrom-equmeniakyrkan-behover-inte-fler-aktiviteter-utan-mer-jesus-1.1624488?fbclid=IwAR2rRTbmfah0rZ_XsCzl-skQragLseepWfUYqhDPLvBYjYt1eCkH-DhM_2k

Som exempel på områden där just samordning av tankar, ambitioner, tro och strategisk evangelisation skulle kunna ske och förbättras skissas några exempel där det med stor sannolikhet finns en ganska god potential för Lasse Svensson till grundläggande förbättringar för framtiden. Här nedan kommer några;

7.1. Diakonia, en organisation som tar avstånd från Israel under opartiskhetens och humanitetens täckmantel

Diakonia är en bistånds och missionsorganisation där Equmeniakyrkan och dess ledning har ett inflytande. Organisationen har genom sin verksamhet å ena sidan uppträtt som en radikal fredsälskande organisation som aldrig tummat på humaniteten. Samtidigt har dess ledning vandrat väldigt nära ytterkanten på det godtagbara. Häri finns sympatiser med tex Hamas och olika palestinska antidemokratiska grupper.

Diakonia arrangerade nyligen en studieresa till Israel. Den utgjorde ett tydligt tecken på organisationens position som väldigt ensidig och Israelfientlig. Diakonia ser olika på människor med judisk och icke judisk härkomst. Här nuddar dess ledning vid antisemitismen som också är fallet med Följeslagarprogrammet. Organisationen Diakonia tar i formella positioner kraftigt avstånd till alla påståenden om att den inte är opartisk och fredsälskande. Läs mer under nedanstående länkar.

https://www.diakonia.se/

https://www.varldenidag.se/nyheter/svenska-kyrkans-journalistresa-sagas-antiisraelisk/repsip!FuQgPoMjndf9FcUlSpfggQ/

7.2. Det ekumeniska följeslagarprogrammet

Ambitionerna bakom det som kallas Följeslagarprogrammet har varit goda och föredömliga. Som stöd för en fredsprocess och till stöd för enskilda utsatta skapades ett stödsystem avsett att skydda enskilda och familjer oaktat om dessa kallades palestinska eller judiska.

I realiteten blev det tvärtom något som organisationen blint förnekar. Inga följeslagare finns i Israel. Inga följer de judiska barnen som kontinuerligt utsätts för beskjutning i till exempel Sdrot. Ingen räknar antalet raketer över lekplatser eller följer de judiska barnen ner i förskolornas och lekplatsernas skyddsrum. Här prioriteras judar och judiska barn bort till en övervägande del. Att de därvid behandlas annorlunda än andra är en antisemitisk tankefigur trots programmets rubrik avseende skydd i Palestina och Israel.

https://foljeslagarprogrammet.se/

7.3. Sveriges Ekumeniska kvinnoråd

Rådet har belysts i tidigare blogginlägg.

http://www.svekumeniskakvinnor.se/om-sek/

7.4. Svenska missionsrådet

Rådets verksamhet har tidigare behandlats i denna blogg.

8. Slutsatser och rekommendationer

Församlingar och kyrka är huvudverksamheter. Ett antal sido- eller stödverksamheter har under åren byggts upp. I kyrkornas historia kan man läsa att tex spridning av god litteratur och tidningar var viktiga verktyg. Baptistsamfundet hade anknytning till ett bokförlag och SMF till ett annat. Veckoposten var SB tidning osv. Betelseminariet resp Lidingö var kyrkornas egna pastorsutbildningar. Idag har strukturerna ändrats måhända av tidens tand, men också utifrån ändrade ideologiska ställningstaganden och märkligt nog en förändrad bibelsyn. Libris bokförlag kördes i botten när dess ledning glömde sina historiska rötter och försökte hitta nya profilerade hjulspår. Också detta fall utifrån en förändrad liberalteologisk bibelsyn. SMR ansåg att som en del av svensk missions var det angeläget att stödja abortkliniker. När kardinal Aborelius RKK reagerade fick det rådet med ordlek försöka få samman sina egna värderingar till katolska kyrkan.

Vad som sker är dock tydligt. I Equmeniakyrkans värld låter kyrkans ledare stödorganisationerna forma kyrkans policy. Så sker ofta och har också visats i frågan om CONCORDE som det är nog många som inte ens hört talas om men som är ett viktigt organ. (redovisat i tidigare blogginlägg här) Visst finns valda representanter men de tycks mest följa råd och inriktning från starkt styrande anställda handläggare i stödorganisationerna. SMR är ett väldigt tydligt exempel därpå.

Samma förhållningssätt finns i fråga om pastorsutbildningen.Där har faktiskt kyrkorna godkänt att ordet teologi tas bort från THS och ersatts med de neutrala orden “Enskilda högskolan “. Ingen behöver längre skrämmas av ordet “teologi”. Elever som vill lära om mänskliga rättigheter kan känna sig mer hemma och dessutom störs inte utbildningens  ekonomiska förutsättningar i förhållande till bidrag från staten.

Kyrkan skulle kunna se sig som en “koncern” eller kyrka där dess källa är grunden för allt. När kyrkan inte reagerar på tex kvinnorådets generalsekreterares andliga råd (pastor ordinerad av kyrkan under högtidliga former och med löften till Eq )måste det ses som att kyrkan de facto anser att polysex-relationer ären ok. levnadsform i dagens fd baptist och missionskyrkor. Om så inte är fallet finns det en väldigt stor brist i ledning såväl organisatoriskt som andligt. Kanske finns Lasse Svensson undringar om varför det går som det gör också inom ramen för denna frågeställning.

9. Gör om gör rätt. Genomför en reformation.

Lasse Svensson gör det han måste. I ödmjukhet grunnar han på varför den kyrka han leder och vill leda, tappar många medlemmar. Mänskligt att döma kommer den att tappa allt fler på grund av åldrande och bristande nyrekrytering.

I denna blogg har tidigare lyfts fram många områden av kyrkans verksamhet där det finns skäl att pröva om allt står väl till. Här ovan, utan anspråk på en helhetsöversyn, finns en del tips och redovisade indikationer som kan ge svar på Svensson tankar.

Den allra mest centrala är dock en vädjan till Svensson att genast söka sig tillbaka till kyrkans rötter. Att få styrka och kraft att lämna liberalteologin och se att Guds ord i den helige Andes stöd gör ordet levande och verksamt. Att Jesus uppstod i kroppen, att han förvandlade vatten till vin. Att döda blev levande och att sjuka blev friska. Även om 100 teologi-professorer anser att symboliken är tillräckligt starkt kan det vara värt att ompröva. Det behövs ett val som  leder rätt för att få del av hela kraften i evangeliet. Den kan annars förlamas in i samtidens kontext. Då går det utför.

Att rensa ut samarbetet med Baal och den gudens smarta infiltration i församlingar och i kyrkliga ledares tankevärd borde vara självklart.  Det bör ske genast och med stor kraft. Och här är det faktiskt bråttom för vår fiende är inte av kött och blod utan består av  andemakter, “Alla människors lika värde” ropar Baals profeterna i kör. Och många går på det. Men vad de egentligen ropar är inte svårt att förstå med bara en anings begrundan i biblisk kontext. Alla människors lika värde manifesteras av kristna och Jesus efterföljare av frälsningen och skapelseordningen i sig. Alla är vi skapade till Guds avbild. Alla får vi bli Guds barn. Bibeln är här solklar.  Duger inte det budskapet?

Det är väckelse i Israel. De messianska församlingarna växer. Man möter Jesus. Man ber för sjuka som blir friska. Människor förvandlas till kropp och själ. Många muslimer och judar tar emot frälsningen genom Jesus. Från hela världen hörs rapporter om detta. Genomgående från dessa källor är att de andliga ledarna där inte sysslar vare sig med genusteori, intersektionalitet, HBTQ frågor, enkönade äktenskap och annat som prioriteras så högt hos oss. Fokus i dessa länder, hos dessa andliga ledare är att vinna människor till liv, försoning och frälsning igenom Jesus Kristus. Ganska exakt så som väckelsen vuxit fram såväl i Svenska kyrkan som i det som kallades frikyrkan. Det är bara att välja spår.

LG

 

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Allvarligt läge för Equmeniakyrkan. Inlägg 1 av 2.

Lasse Svensson, kyrkoledare i equmeniakyrkan

1. Bakgrund

Tidningen Dagen rapporterade nyligen om en intervju med Equmeniakyrkans ledare Lasse Svensson. Rubriken var “Allvarligt läge för Equmeniakyrkan” Se länken nedan.https://www.dagen.se/nyheter/lasse-svensson-allvarligt-lage-for-equmeniakyrkan-1.1612374?paywall=true&fbclid=IwAR1aBplOG8-Hg_2TyrfySJ0S2Bc5spAxNzjt1uVclbR9n3K0ul2j7Bp6yr8

Det är nog ganska många i och utanför den kyrkan som under en lång tid insett att kyrkans ledning inte enbart befunnit sig i ett allvarligt läge, utan i ett synnerligen allvarligt läge. Gång på gång har vi till exempel i denna baptistiska och traditionellt frikyrkligt grundade blogg i all eländig nakenhet visat på tendenser och verksamheter som i sig indikerar på det vi menar vara en felaktig kurs. Under åren har representanter från detta närverk lagt fram debattartiklar i tidningen Dagen som väckt väldig uppmärksamhet såväl positiva som negativa. Detta har gjorts inte i glädje eller egennytta utan med smärta. Grunden är den tragiska utvecklingen som styrt om en respekterad frikyrka till något annorlunda och med tveksam teologisk grund.

Dagenartikeln  om Lasse Svenssons upplevelse av det allvarliga läget lades ut på Facebook och kom att engagera många läsare. Så här började en skribent på Facebook kommentera Lasse Svensson:

“En kyrka som sätter Guds ord framför samhällets dogmer kommer att välsignas. En hälsosam kyrka växer eftersom evangeliets människor multipliceras. Kyrkor som är och tycker som samhället i övrigt tappar relevans och försvinner.
Man kan se om trädet är gott på dess frukt.”

Kyrkoledare Svensson har bekymmer av olika slag. Hans uppgivna oro är tydligt djup, ärlig, innerlig och sökande, Uppenbart är han bekymrad över att de åtta år han varit i ledningen hade man inte kunnat se det som ledningen önskat visa. Kyrkan tappar medlemmar i betydande omfattning,

Under åtta år har kyrkan tappat ca 1000 medlemmar per år dvs 8000. Dessutom finns nu många små församlingar som har svårt att klara av sitt arbete med många äldre. Slutsatsen Svensson antyder är att genomsnitts tappet hittills, kan såväl fortsätta och öka. Kanske kan nästkommande åtta åren medföra på mellan 1500 eller rent av 2000 mindre medlemmar per år. En synnerligen dyster tanke inte minst för en ledare. Därtill visar verkligheten att antalet små församlingar som inte längre klarar av det man vill ökar liksom församlingar som måste läggas ned då medlemmarna blir för gamla och har gått hem till Herren..

2. Berättigad fråga; Varför minskar antalet medlemmar i Equmeniakyrkan. Och vad vill dess ledning göra för att vända trenden.

Intervjun med ledaren innehåller några tankar och förslag. Satsningar på församlingsplantering finns med,men också insatser som kan betecknas som social verksamhet i linje med “Läxläsning för flyktingbarn” osv. Dessa verkar vara “mer av samma”, det vill säga de verktyg som inte verkar fungera  och ge önskvärt resultat. Kan det vara så att de “verktyg” som skulle kunna ge resultat är kända men svåra att kommunicera då de i så fall bryter av mot det upplägg som kyrkans högsta ledning verkat för under se senaste åren?

Om man lite utifrån följer Equmeniakyrkans verksamhet  kan man se tydliga trender.  Men det finns oändligt mycket att analysera och i denna blogg har en hel del belysts tidigare. Att rada upp dem igen är mindre meningsfullt. Men några framträdande drag finns:

  1. Den teologiska utvecklingen eller förändringen av kyrkan är mycket tydlig. Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan är centrum för det som kallas liberalteologin.
  2. Med denna tolkning och grund för kyrkans tro och verksamhet finns en tydlig trend bort från klassisk kristen tro och liv in i en annan samhällsanpassad kontext. Exemplen är många. Det gäller synen på äktenskap, kyrkans bejakande och verkställande av enkönade äktenskap, kyrkans upphävande av Paulus syn på homosexuell utlevnad, Equmeniakyrkans engagemang och stöd till Pridefestivaler som de facto är jippon till ära för och inspirerat av guden Baal. Inställningen till Gudsordet, politiken kring det judiska folket och landet Israel.

    Equmeniakyrkans stöd för jippon till Baals ära

  3. Equmeniakyrkan försökte initialt framstå som en kongregationalistisk, rörelse. I verkligheten har den utvecklats mycket episkopal. Trots det verkar styrningen av kyrkans verksamhet förvillande och spretig.
  4.  Styrningen av underordnade och samverkande organisationer syns obefintlig eller måhända önskvärt planerad.

3. Att slira på det grundläggande målet ger det framgång för Guds ord? Lite kort om det som kallas “liberalteologi“.

(nedanstående text utgör en viss bearbetning av texter författade av pingstpastor Christian Mölk)

Hur kommer det sig att  till exempel Svenska kyrkans högsta ledning kan slira på målet vad gäller de helt grundläggande kristna övertygelserna. Delar av Equmeniakyrkan ligger där värderingsmässigt nära svenska kyrkan och utgör ett starkt fokus för liberalteologi i landet. Exempel på detta är synen på att Jesus uppstod fysiskt, att Jesus föddes av en jungfru, att Jesus är enda vägen till Gud och att Bibeln är Guds ord? Dessa uppfattningar står ju otvivelaktigt i strid med både Bibeln och, inte minst, de kristna trosbekännelserna som man ju ofta brukar betrakta som ett lackmustest för huruvida man kan kalla sin tro för “kristen”.

3.1. När och hur började detta

“Rent historiskt så kan man säga att denna avfart från den kristna Vägen kallas “liberalteologi” och började på allvar under 1800- och 1900-talen i det “upplysta” Europa. Man menade att Nya testamentet innehöll “mytologiska berättelser” som moderna människor hade svårt att tro på. Man började således avmytologisera Bibeln för att kunna skapa en tro befriad från mirakler och övernaturliga ting.

3.2. Liberalteologins intrång i klassisk kristen tro. Om “ordleksteologi”

En liberalteolog kan alltså rent teologiskt tro på exempelvis Jesu uppståndelse, men samtidigt tvivla på att Jesu uppståndelse är en konkret historisk verklighet. Jesus uppstod så att säga inte på riktigt, men levde vidare i lärjungarnas vittnesbörd. Man kan alltså i teorin stämma in i de kristna trosbekännelserna samtidigt som man i praktiken inte tror att det har hänt på riktigt eftersom det finns en annan djupare teologisk ​innebörd. Hängde du med?

3.2.1. Från under av levande gud till allegori

Låt mig ge ett annat exempel: I evangelierna står att Jesus föddes av Maria trots att Maria var en jungfru. Detta är ju ett mirakel som bl.a. visar på Jesu gudomlighet. Men en liberalteologisk tolkning av denna händelse är att den är en “allegori”, dvs. att jungfrufödseln inte var biologisk utan mytologisk. Evangelisterna använder ett språkbruk som är tänkt att visa oss läsare att Jesus är speciellt utsänd av Gud. Det var ju inte helt ovanligt att man inom den grekiska mytologin ibland hävdade att vissa speciella människor var halvgudar eller födda av gudarna. Exempelvis hävdade ju grekerna att Alexander den store var “blixtens son”. Så en liberalteolog kan alltså stämma in i bekännelsen att Jesus föddes av en jungfru, men menar egentligen någonting helt annat än vad vi Bibeltroende gör. Vi som tror att Bibeln är Guds ord tror ju att jungfrufödseln har biologiskt sett ägt rum på riktigt, men en liberalteolog tror att jungfrufödseln är en påhittad berättelse som är tänkt att visa oss att Jesus är speciellt utsänd av Gud.

3.3. Uppstod Jesus på riktigt?

Utifrån detta perspektiv så innebär liberalteologin att “graven blev full men krubban tom”, dvs. att man tror inte på att Jesus uppstod på riktigt och man tror inte att Jesus föddes av en jungfru. Man har därmed förlorat två av de mest centrala kristna sanningarna.Jag menar att liberalteologins influenser i flera kyrkors högsta ledning är mycket allvarlig och måste bemötas med emfas! Jag sorgligt nära ärliga, fromma troende tvingas titta på när ledningen långsamt men säkert styr den stora skutan bort från Vägen. Måtte denna heretiska villolära inte växa vidare”( Utdrag och viss bearbetning av text skriven av pingstpastor  Christian Mölk)

4. Ytterligare möjliga förklaringar till Equmeniakyrkans tillbakagång

Fler reaktioner på Lasse Svenssons bekymmer återkom i följande inlägg från olika läsare via Facebook:

Ärligt talat!
Vad är det ni vill nå människor med? Jag känner varken igen Evangeliet eller Bibelns undervisning i övrigt, i särskilt mycket av det som kommer från Equmeniakyrkans ledning.

En annan kommentar:

Det beror på att liberalteologin fått fäste i för många församlingar. Man kan till och med tänka sig att viga samkönade då får man ingen framgång

5. Lite djupare analys om Equmeniakyrkans stöd för Pride.

Väl bekant är ju att kyrkoledare och pastorer gillar Pride. Kyrkans andliga ledare i Stockholm Jenny Dobinger är en sådan som uttryckt sitt stöd. Här finns såväl engagemang och stolthet för verksamheten och kyrkan har dessutom sett till att lägga pengar in i konceptet Pride. Pride engagemang är inte ett axiom för att ta ställning till homosexuell utlevnad eller läggning utan är ett jippo i sig där inte ens alla homosexuella organisationer tillåts deltaga. Teologen Björn Donobauer har på sin blogg i olika punkter analyserat fram hur han ser på denna typ av kyrkans engagemang. Nedan finns en länk till hans blogg. Texten ger skäl till att fundera djupare även om man inte kanske delar alla av de redovisade synpunkterna. Så här skriver Donobauer initialt:

“Man måste koppla loss kristen tro från de heliga skrifterna som sådana och endast ha kvar ytterst små fragment, fragment som godtyckligt väljs av dem som är Väl medvetna om att det som den kristna kyrkan till för några decennier sedan höll för sant, omöjliggjorde att kyrkan gav ens en handsbredd utrymme åt ‘Pride’ I någon som helst form.”

Här nedan länken till bloggen:

http://teddydonobauer.blogspot.com/2018/07/blogtext-kristen-pride.

Björn Donobauer

Björn Donobauer

Fortsättning följer i inlägg 2.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Baals inspel på ICA:s stormarknad

Informationsskylt på varje dörr till ICA:s kund WC, Antas underlätta för alla slags besökare att hitta rätt

I denna blogg har vi många gånger redovisat värderingsförändringar i kyrkor och samhälle. En hel del har handlat om vissa kyrkoledares vurm för just pridetågen. Annat såsom nytolkning av bibelord och nedvärdering av tex Paulus undervisning. Genusdebatter och intersektionalitet är begrepp som har lyfts fram.

Samhället och kyrkorna har i betydande utsträckning påverkats av en ny människosyn som inte grundats i bibeln utan  mer kan ses som liberalteologiska uttryck eller produkter av samtidens sekulära kontext.

Det är kanske dags att ta fram den begreppsvärld som de klassiska baptisterna använde för att beskriva sin samtid och därvid lämna de numera traditionella begreppen.

“Baal” verkar ha infiltrerat ICA

Ica har troligen gått genus kursen och blivit korrekta.  Månne RFSL kvalitetssäkrat deras verksamhet. Något nytt kan iakttagas inom ett specifikt verksamhetsområde. 

Toaletterna.

Ett välbesökt kund WC-har fått nödig information på en prydlig skylt på dörren. Herr och Dam WC liksom urinoar är försvunna. Numera finns bara skyltarna på bilden som markering av innehåll mål och syfte bakom dörren….

Det kan kanske ses som en lustfylld petitess. Javisst, Men det kan också bara ett uttryck för något annat och djupare fenomen.

Jag kan se att det nu finns det en ändring i själva skapelsens grundkoncept. Man och kvinna har kompletterats med en ny människoart. :

Människan mitt emellan den nya politiska varelsen.

Bibeln ger mig följande kunskap om människan redan i Första Mosebok 1,

Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” 27Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. 28Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. 30Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” Och det blev så. 31Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

Bibeln framhåller att Gud tänkte så här:” Som man och kvinna skapade han dem.”

Skapelsetro eller evolution?

Den sekulära vetenskapen är tydlig i att framhålla att vi blivit till utifrån en stor skräll och efter det, en evolution som successivt lett oss från enskild celler till den komplicerade varsel som är människan. Hon är därvid inte skapad utan resultat av en biologisk utveckling.

“Evolutionen verkar i den “nya tiden” ha tagit ett skutt och fortplantningen i evolutionsperspektiv verkar ha ersatts av en slags mänsklig märklig skapelsetro av en ny politisk art. Den processen har gått vid sidan av evolutionen  plötsligt finns det något som liknar en människa som hamnat bland oss män och kvinnor.

Könsbyte utan målsmäns medverkan (och tillstånd) för barn från 15 år har föreslagits beslutande i vårt land. Det är intressant att jämföra med mopedtrimning och polismöte som skall leda till samtal där förälder och rättsväsenden samverkar för att komma till rätta med barnets agerande. Effekterna för den enskildes och dennes familj är synnerligen begränsade i jämförelse med bortoperation av könsorgan.

Barn som inte får operera bort sitt kön pga vårdköer vill ta livet av sig. Så beskrevs situationen med hänvisning till forskning. Verkligheten efter debatten har avslöjat att påstådda resultat saknade verklighetsförankring. 

Samtidigt kan man läsa andra redovisningar över hur unga människor ändrat sig. Könsbytet i 15 årsåldern blev inte rätt. Kan man operera tillbaka sina könsorgan? Eller få nya?

Låt oss vara människor såsom Gud skapat oss. Här är inte kvinna eller man. Här är vi alla ett i Kristus. Den tanken är klart mer trygg än omvandling av Gudagiven personlighet till modernt flexibelt kön utifrån läglig tid och plats.

Lite knepigt säger alltid Leif GW om sådant han inte riktigt gillar.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Antisemitism smyger sig in under förment liberalt barnperspektiv. Om Centerstämmans beslut.

Ett liberalt centerperspektiv

Centerstämman har beslutat att omskärelse av barn inte får ske utan att det skall ses som såväl olämpligt som olagligt. Utgångspunkten är barnperspektivet och att det ses som ett religiöst övergrepp på det enskilda barnet, då barnet inte är myndigt.

Kort resonemang

Att Jesus var jude och levde i en judisk kontext är för de flesta självklart. Hans släktled finns noga redovisat i Bibeln och Josef och Maria agerade såsom rättrogna judar gör enligt Herrens lag i Bibeln. Strax efter födseln insåg familjen faran för Jesu liv och man flydde till Egypten som då ansågs säkrare.

Lite grav förenkling kanske

Vid den tiden utfärdade kejsar Stefan en förordning om att hela landet skulle skattskrivas. 2Det var den vanliga skattskrivningen, och den hölls när Basahar Assad var ståthållare i Syrien. 3Alla gick då för att skattskriva sig, var och en i sin stad. 4Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Malmö i Skåne tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

6Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 7och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en barnvagn eftersom det inte fanns plats för dem inne i någon enda bostad.

21När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken och ge han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande insåg Josef och Maria att kejsarens rådgivare och uppdragsgivare förbjudit omskärelse i landet. Eftersom de båda var judar och det var långt till Egypten då flydde de till landet Israel och Jesus fick bäras fram enligt Abrahams påbud

Möjlig slutsats

Centerns beslutade politik hade om den skett i Israel år 3 inneburit att Jesus själv inte fått den ingång i den judiska religionen som aposteln Lukas redogör för. Det vill säga att Centerns beslut innehåller ett slut för att det i landet får födas judiska barn. Nazityskland hade samma åsikt som också verkställdes. Jomshof i av Lööv förhatliga Sd har motionerat om det som nu Löövs partis högsta beslutade organ nu tagit ställning i. Så nu kanske Lööv kan fika med Jomshof.

Skämt åsido. Det är allvarligt

Antisemitismen smyger sig på i allt bredare fåror. Troligen anser sig de politiker som fattat sitt liberala beslut vara långt från de bruna och från antisemitism. ändå beslutar man om konkret antijudisk politik som tvingar judar att flytta från vårt land. Troligen tänkte man inte så. Ändå blev det så. Just så har antisemitismen fungerat väldigt länge.

Nu kommer nog partiets ledning att göra allt för att inte efterleva partiets beslut. Men det som fanns där finns där. Bakom.

LG

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

“CONCORD” och Svenska Missionsrådet? Vilka krafter driver fram kyrkors värderingar?

BAKGRUND

Frågan om hur kyrkor och dess närstående organisationer styr har belysts i ett antal inlägg i denna blogg. SMR och EKR är de senaste. Diakonia och det ekumeniska följeslagarprogrammet för Israel och Palestina är andra. När knepigheter belyst från olika håll verkar huvudägarna/organisationerna blunda och låtsas om att de inte är berörda eller har ansvar. Just samverkan som verktyg verkar bedömas högre än innehåll och resultat. En generell inställning som också flitigt används som försvar för support till Pridetåg innehållande allt från smisk sex till stöd för prostitution är: “Vi tycker ibland lite olika men vi bedömer just samverkan, demokrati och mänskliga rättigheter som så viktigt”.

Bibeln ger oss vägledning om förhållningssätt när det gäller specifika relationer till sådant som inte är i linje med Guds ord. Omvända kristna rev i biblisk berättelse offeraltare för Baal. Idag tar vi oss fram stående på Baals altare och tycks nästan säga; vi tycker lite olika men håller ihop för demokratin och fredens skull.

Concorde var ett överljudsplan för passagerare. Ett unikt och extremt dyrt projekt som bara sög åt sig allt mer resurser och enorma mängder bränsle. Av dessa skäl rann tiden snabbt ifrån Concorde. Projektet avvecklades. Namnet har nu delvis uppstått i en organisation med många medlemmar med land annat anknytning till kyrkan. Concords kansli har nio anställda i Sverige. I Concord fattas beslut som har som mening att de skall påverka samhället och de många medlemsorganisationerna. En avgörande fråga blir då hur kopplingen sker mellan Concords beslut, de lokala församlingarna i en kyrkoorganisation som bygger på den enskilde församlingens självbestämmande. I fråga om missionsrådet policy fanns texter om abort som man rätt enkelt kan se finns väldigt liknande i Concords åsikter förankrat i en slags demokratisk anda.

Bo Fjällström har läst igenom texter om detta och sett på likheter med SMR. Vem styr SMR? Kyrkorna eller andra organisationer?

Här nedan Bo Fjällströms text:

Concorde, mäktigt dyrbart och rätt misslyckat flygprojekt

I ett inlägg i Världen Idag – 10 juli, 2019 – efterlyser Olof Rugarn kritik från de kristna samfunden gällande Svenska Missionsrådets (SMR:s) abortsyn. Han frågar sig även om det fanns ett grupptryck i SMR. Med allra största sannolikhet är svaret: Ja!

SMR, Sveriges Kristna Råd samt i övrigt alla kristna missionsorganisationer och biståndsorganisationer är med i paraplyorganisationen CONCORD, som har 68 medlemmar.

CONCORD presenterar sig bl.a. på följande sätt:
Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.” Vidare skriver man att: ”Svenska organisationer sluter upp bakom en gemensam avsiktsförklaring för att stärka Sveriges arbete med Globala målen för hållbar utveckling.”, samt ”Sveriges civilsamhälle skriver under på att vara aktiva i den processen.”.

“Globala målen” benämns även “Agenda 2030”. Vad har då detta med abortfrågan att göra?

Det kan man läsa om i delmål 3.7:
“Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program.”

samt delmål 5.6:
“Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser.”

Eftersom de flesta  biståndsorganisationer numera är beroende av stöd från staten i form av SIDA-bidrag kan det dessutom vara värt att fundera på vad SIDA:s policy leder till  när det gäller civila biståndsorganisationers självständighet:

“Sverige har en lång historia av stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) inom biståndet. Uppskattningsvis 55 procent av Sidas hälsobistånd går till SRHR. I Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 samt i Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd betonas rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion samt att SRHR spelar en framträdande roll i svenskt utvecklingssamarbete.”

Med tanke på att CONCORD:s medlemsorganisationer har förbundit sig att se till att de citerade delmålen genomförs, samt SIDA:s uttalade policy i frågan, så är det inte konstigt att ingen kritik hörs – och inte heller kommer att höras – från vare sig samfund eller andra kristna organisationer!

Bo Fjällström

Publicerat i Debatt, Okategoriserade | Lämna en kommentar